Riksdagen har beslutat att införa en generell begränsning av avdrag för interna och externa ränteutgifter i bolagssektorn kombinerad med en sänkning av bolagsskatten.
Med syfte att minska den olikformiga behandlingen av ränta på lånat kapital, som är avdragsgill i ett bolag, och utdelning, som ett bolag inte får dra av, har en begränsning av avdragsrätten för räntor införts vid inkomstbeskattningen.
Begränsningen innebär att ett negativt räntenetto, ränteintäkter minus räntekostnader, får dras av med högst 30 procent av ett avdragsunderlag som motsvarar EBITDA. Det är i princip företagets resultat före värdeminskningsavdrag, räntor och skattemässiga justeringar.
Denna begränsade avdragsrätt för räntor gäller aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser samt handelsbolag med minst en juridisk person som delägare.
Det har samtidigt införts en förenklingsregel som innebär att negativa räntenetton upp till fem miljoner kr alltid får dras av. Det innebär att merparten av alla företagen även fortsättningsvis får fullt avdrag för sina utgiftsräntor. Ingår företaget i en koncern gäller dock beloppsgränsen för hela koncernen.
Bolagsskatten sänks för alla bolag. Det sker i två steg. Först till 21,4 procent åren 2019-2020 och sedan till 20,6 procent för räkenskapsår som påbörjas från och med 1 januari 2021.
Expansionsfondskatten sänks från 22 till 20,6 procent. För att undvika komplicerade övergångsregler sker ändringen i ett steg 2021. Övergången till de nya reglerna sker genom att tidigare gjorda avsättningar anses återförda enligt nuvarande regler och genast åter avsatta enligt de nya reglerna.
Reglerna om värdeminskningsavdrag för nyproducerade hyreshus ändras på så sätt att 2 procent av byggnadens anskaffningsvärde får dras av per år de sex första åren från det att hyreshuset färdigställs (primäravdrag). Det gäller utöver ordinarie avdrag för värdeminskning. Primäravdraget gäller även utgifter för till- eller ombyggnad.
För ny-, till- eller ombyggnad som färdigställts under tiden 1 januari 2017 till och med 31 december 2018 får primäravdrag göras för den del av sexårsperioden som återstår den 1 januari 2019.
Schablonintäkten för avsättning till periodiseringsfond höjs från 72 till 100 procent av statslåneräntan.
Det införs särskilda övergångsregler för återföring av periodiseringsfonder där ett något högre belopp ska återföras än det som satts av till fonden. Motiveringen till det är att den sänkta bolagsskatten inte ska leda till oönskad skatteplanering.
En övergångsregel införs även för koncernbidrag mellan bolag som har olika beskattningsår så att de inte kan flytta vinster för att komma åt den lägre bolagsskatten.
De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 januari 2019.
Skatteutskottet betänkande 2017/18:SkU25
Kvarskatt och höjda kostnadsräntor har under hösten fått stor uppmärksamhet. Många pensionärer har fått kvarskatt, bland annat 57:orna som har hamnat i kläm avseende skattereglerna. Den höjda kostnadsräntan på skattekontot innebär att det kan bli en dyr historia att inte betala kvarskatten i tid. Även tillfälligt anstånd som företagen fick under pandemin ska betalas eller …
Inga nya beloppsgränser för julklappar till de anställda – utan det är fortfarande högst 500 kronor som gäller för att gåvan ska vara skattefri för de anställda. Visst finns det förutsättningar som ska vara uppfyllda för att den ska vara skattefri? Ja, det stämmer. Detta gäller för julgåvor till kunder.Beskattning av gåvan hos den anställde Utgångspunkten är att alla …
Regeringen höjer försörjningskravet för arbetstillstånd som ett steg mot mer rättvisa arbetsvillkor.Försörjningskravet, som innebär att inkomsten måste täcka både boendekostnader och levnadskostnader för den sökande och deras familjemedlemmar, fungerar som en indikation på ekonomisk stabilitet. Från och med den 1 november gäller dock ett nytt, höjt försörjningskrav för …
Det korta svaret är nej. Man kan inte ha två ledighetsorsaker samtidigt. Dessutom är grundsyftet med semesterledighet att man som anställd ska vara ledig för vila och rekreation. Något som troligen är svårt att uppnå om man samtidigt är sjukskriven. Syftet är inte heller att kunna förstärka sin ekonomiska situation.Försäkringskassan har visserligen inga invändningar mot …
Då är snart dags att betala kvarskatten – senast den 13 november ska den vara betald. För att få en mer korrekt debiterad preliminärskatt framöver kan man behöva en preliminär inkomstdeklaration för detta inkomstår och undvik på det sättet kvarskatten till nästa år. Slutskattebesked i augusti Den som fick sitt slutskattebesked för inkomståret 2022 i augusti ska betala …
Nu har regeringen beslutat om prisbasbeloppet och det förhöjda prisbasbeloppet för 2024. Men vilken betydelse har prisbasbeloppet och det förhöjda prisbasbeloppet? Regeringen har även valt att inte höja skiktgränsen för statliginkomstskatt för 2024. Vad innebär det?Beloppsnivåer för 2024 Prisbasbeloppet används vid beräkning av exempelvis intäkter, förmåner och avgifter och …
Under sommaren lämnade aktiebolag med kalenderår som räkenskapsår, in årsredovisningen till Bolagsverket och inkomstdeklarationen till Skatteverket. Att räkenskapsåret motsvarar kalenderåret är det vanliga. Men är det verkligen det bästa för ditt företag att ha kalenderår och behöver det verkligen vara så? Kan det finnas andra räkenskapsår som skulle vara bättre för …
Har man kalenderår som semesterår kan det vara bra att nu gå igenom kvarvarande semesterdagar och planera för när sådana dagar som inte får sparas ska tas ut.Som anställd och arbetsgivare är man skyldig att se till att minst 20 semesterdagar tas ut i ledighet under semesteråret. Semesteråret kan löpa under olika perioder. Om företaget följer semesterlagens regler är det från 1 …
…och fick kvarskatt? Då är snart dags att betala kvarskatten – senast den 12 september ska den vara betald. Tidigare datum för slutskatten innebär också att kvarskatten ska betalas tidigare. För att få en mer korrekt debiterad preliminärskatt framöver kan man behöva en preliminär inkomstdeklaration för detta inkomstår och undvik på det sättet kvarskatten till nästa …
För andra gången under 2023 höjs både kostnadsräntan och intäktsräntan på skattekontot. De nya räntorna gäller från och med den 1 augusti 2023. Den höjda räntan påverkar bland annat företag som har tillfälligt anstånd med betalning av skatter och avgifter. Räntorna på skattekontot är samma för företagare och privatpersoner.Vi har varit vana med låga kostnadsräntor, men …
Vi är anslutna till Srf konsulterna